Igår var nästan för enkelt, om nu någonting kan vara för enkelt.
Idag mina vänner är det en helt annan påse.
Innan jag fördjupar mig i dagens eskapader, och funderingar så vill jag bara säga till de som är intresserade av blodsockervärden, insulindoseringar, etc, så finns det under Blod-Svett & Kost fliken. Jag har varit lite dålig på att lägga ut texten där, men kommer att skriva mer där då funderingar kring alla fakta och siffror upptar en hel del av mina tankar just nu.
Nåväl.
Visst är det bekvämt med syndabockar?
Åtminstone har jag känt så i stora stycken.
-Om det inte vore för de verklighetsfrånvända, och korkade politikerna så skulle vårt samhälle se mycket bättre ut.
-Om det inte vore för de stora oljebolagen så skulle det finnas bilar som gick på vatten redan nu.
-Om det inte vore för matindustrin med dess hunger för stora pengar så skulle det inte säljas skräpmat i parti och minut vilket gör många människor sjuka.
-Om det inte vore för att min granne hade en sådan fräck bil, och snygg fru/man så hade jag känt mig mycket bättre.
Jag är trött på att leta syndabockar, och spä på alla konspirationsteorier som florerar.
Jag har levt på ett självdestruktivt sätt, skaffat mig diabetes, och nu springer jag Gbg-Sthlm-Gbg.
Om det inte vore för all press och stress i samhället.
Om det inte vore för den enkla tillgången till snabba kolhydrater överallt.
Om det inte vore för att jag är född i en familj där prestationer premieras.
Om det inte……. Hur var det nu igen??
Vems fel är det egentligen?? Är det någons fel?? Hur kan det vara någons fel??
Är det fel överhuvudtaget??
Självklart är det inte fel, allt vi är, allt vi har runt oss, allt vi har skapat på gott och ont, smått som stort speglar bara vilka vi är som art.
Det kan inte vara på något annat sätt, och jag vill varken hitta en syndabock till varför jag är sjuk eller känna ånger för hur jag levt mitt liv.
Alla gör så gott dom kan i alla situationer, alltid. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt?
Incitamentet till ovan fundering fick jag sent igår kväll när jag låg och var besviken över att jag kände mig som en sockerjunkey. Jag hade ätit en glass och en chokladbit efter middagen, och kände hur jag faktiskt blev en annan person mentalt. Jag ville ha mer, blev sur, blev någon jag inte ville vara.
Om det inte vore den j-a godisindustrin, och att det alltid står godis närmast kassorna i varje affär. Eller hur var det nu?
Jag orkar inte leta fel längre. Jag vill vara en positiv kraft.
Jag vill springa mina mil och må bra.
Idag fick jag en fantastisk massage av Lena Persson i Skövde som kom till jobbet extra tidigt för min skull. Tack Lena, dina händer gjorde underverk 
Alldeles innan hade jag varit på Radio Skaraborg och varit med i morgonsändningarna. Det var riktigt roligt, och programledaren Eva var supertrevlig!
Det tog annars lång tid att komma iväg idag. En massa telefonsamtal var tvunget att avklaras innan avgång. Vid 12.15 lunkade jag mot Karlsborg.
Jag får inte glömma att tacka Quality Hotel Prisma med underbart snäll personal. Jag kände mig så välkommen och omhändertagen rätt igenom. God buffé var det också på Majoren som ni bjöd på! Tusen tack Kramar
Tillbaks till vägen så gick de första 25km återigen som en dans.
Ett litet snabbt stopp i Tibro 10min för lite köttbullar annars bara springa på.
Vid 14.45 ringde Erik Blix från radio P4, och gjorde en direktsänd intervju när jag sprang. Det var en riktig höjdare för resten av vägen till Karlsborg var det jättemånga glada bilister som tutade och vinkade.
Märkligt hur det kan ge energi. Fascinerande är ett bättre ord förresten.
Bara det att jag vinkar, och får en vinkning tillbaka ger energi.
Förklara det någon som kan.
Om jag får lov att vara en lite pretentiös spågubbe så skulle jag satsa en slant på att framtida forskning kommer att utvisa att vi är sammankopplade allihop, dessutom med allt runt oss. De (forskarna alltså) har bara inte hittat hur det fungerar rent konkret.
För hundra år sedan tedde sig nog profetior om mobiltelefoni och för oss andra självklara saker som tämligen abstrakt. Eller vad tror ni??
Det blev totalt 47km idag på 5.30. Helt ok. Känner dock att vilodagen som kommer efter morgondagens pass blir kanon.
Jag är sliten, och tankarna böljar fram och tillbaka. Jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Under tiden så stretar jag framåt i alla fall.
Alternativa upplägg för dagens skrift inkluderade:
Endorfin-expressen, samt -Ny bergochdalbana Gbg-Sthlm, men det blev den klassiska spegel spegel på väggen där för jag har nu speglat mig.
Ingen var skyldig, och jag är faktiskt helt ok tillsammans med er alla.
Kram / Martin
10 kommentarer
Kommentarers RSS TrackBack Identifier URI
Hej igen! Måste bara kommentera att du skriver att du ”kastast mellan hopp och förtvivlan”. Ett tips från mig som också är typ 1 diabetiker är att när jag börjar få negativa tankar som t ex ”jag orkar inte ett steg till” eller ”varför gav jag mig ut och springa idag” eller ”hur ska jag orka laga mat när jag kommer hem” då är mitt blodsocker lågt. Då är det bara att stoppa i sig druvsocker och inom ett par minuter så är dessa tankar som bortblåsta. Fortsätt kämpa och lyssna på din kropp.
Kramar Ros-Marie
Hej Martin,
Vilken lycka och vad skickligt gjort att redan ha kommit till Karlsborg. Såg på nyheterna nyss i TV 4 och en man talar om sin besvikelse över att han under hela livet fått felaktiga kostråd och därför aldrig gått ner i vikt. Nu har evidens skapats och erkänner fett men inte kolhydrater om man minska i vikt. Jag tror dock att mannnen som var så beviken saknade egen målbild hur livet skulle bli för honom om han minskade i vikt, Du Martin visar vad som behövs för en förändring trots diin diabetes vägrar du att inta en passiv roll utan visar att rörelse är viktigt och fungerar som påverkanshjul till hälsa.
Du jag och mina vänner ska springa maran i New York -09, vi kanske ses då?
Hälsningar Tomas
Hej Martin
Äntligen på väg…
Vilket intresse (inte så oväntat i å för sig) !!
Måste instämma med alla andra – IMPONERANDE-INSPERERANDE-
PROFFSIGT- ÄRLIGT-TÄNKVÄRT…….
En bit av en dagsetapp skulle tagit knäcken på mig och bara det gör att man måste fundera på hur man lever sitt liv…tid för motion och eftertanke.. Nu sitter jag framför brasan i en stuga på Öland och knappar på telefonen
(skicka e-mail funkar inte) för att jag kände att jag var tvungen att sända en hälsning till dig – kanske hjälper det dig någon meter på vägen mot målet.
Skall försöka att följa Christers uppmaning att möta upp någonstans med solstrålen. Kommer självklart att fortsätta att följa din prestation här.
Är det resan som är målet ?
Mvh så länge
Tore K
Tack för råden Ros-Marie!
Kram / Martin
Tack Tomas för dina vänliga rader
I min värld är det oerhört glasklart att förändringen kommer via aktivitet/motion.
Jag talar bara för mig själv, men tror väl att detta egentligen gäller för de flesta.
Självklart skall jag springa NY både 2008 och 2009. Hoppas vi ses då 2009.
Hälsningar / Martin
Hej min käre vän Tore Kaldemark!
Bilden av dig sittandes framför en brasa på Öland känns så rätt.
Jag antar att familjen är med dig, och att du njuter i fulla drag
Tack för att du peppar mig så gott!!!
Självklart värmer det, och hjälper när stegen blir tunga. Det kommer att bli jobbigt imorgon det vet jag för det är en lång etapp, och jag har en del känningar i framför högerbenet.
Jag har för övrigt fått frågan några gånger nu om det är något speciellt jag ser fram emot under den här löpningen. Det känns skönt att sanningsenligt kunna svara att varje dag är ett mål och en vinst i sig. Mao precis som du säger: -Resan är målet.
Ha det underbart bra, och jag ser fram emot att möta solstrålen
Kram / Martin
IMPONERAD är ordet!! Keep up your good work! Kloka tankar btw, att springa föder bra ( och ibland jobbiga)funderingar det är jag övertygad om av egen erfarenhet.
Ha en BRA fortsatt springresa!
Hälsning Bibi
Hej Martin!
Sitter på vår segelbåt i Gullholmen och läser din spännande blobb. Inte nog med att du imponerar med din löpning, idag gång och din inställning till att klara av det. Du bjuder på dina tankar på ett otroligt inspirerade och målande sätt. Känner verkligen för dig idag. Hoppas att du får en god natt sömn och snart får nya krafter. Heja Martin du är helt grym!!!
Kram Mona
Tack kära Mona!!!
Din rader betyder så mycket för mig
En god natts sömn kan göra underverk, och idag hoppas jag på att knät håller för åtminstone lite löpning. Inom några timmar vet jag.
Hoppas att ni har det alldeles underbart i segelbåten
Kram / Martin
Hej, Tore Kaldemark, du är kusin till mig. Vore kul om du hörde av dig. Din pappa och min pappa är bröder. Det är nu 22. 02 2009-. Du har min adr.